I detta dokument ges mycket kortfattade referenser till/beskrivningar av offensiva konventioner som inte behandlats separat på Syskon. Dessutom har vi försökt komplettera med länkar till beskrivningar som förekommer på Internet.

Här berörs såväl »äkta» konventioner, där ett bud i stället för sin naturliga innebörd har fått en betydelse som inte har med den bjudna färgen eller tricknivån att göra, som olika behandling av naturliga bud. Till den första gruppen hör t ex Staymans 2§. I den andra gruppen har vi exempelvis starkt 2-över-l-svar och svaga tvåöppningar.

Den primära källan är Mats Nilslands System & Konventioner från 1982.

Direkt högfärgsfråga 3¨

Nonforcing Stayman

Begränsad Stayman

Fortsatt sangbudgivning

Upprepad högfärgsfråga

Modern EFOS singelvisning

Dubbeltydigt 2¨-svar

Störd sangbudgivning

Sundelins slinkningar

Sundelins sprattlingar

Wohlins metoder

Lucksystemets metoder

Sangöppnarens dubblingar

Aktionsdubblingar

Öppnarens konventionella stödbud

Nilslands slinkningar

Positivt 2©/ª efter 1NT-(D)

Styrkedubblingar

Dubbeltydigt 2NT

Stenbergs slinkningar

När fjärde hand bjuder

Modern EFOS överföring på 2NT

Korsvisa 3©/ª på 2NT

Modern EFOS 3ª på 2NT

Sydafrikansk Texas på 2 Sang

SINT

Baron-Willqvist

Konventioner efter starka tvåöppningar

Aksel J Nielsens essvisning

Kontrollvisning

Dubbla avslag

Tvåfärgsvisande öppningar

Romerskt 2©/ª

Carrots 2©/ª

Kristianstadsklöverns 2©/ª

Trefärgsvisande öppningar

Precisionsklöverns 2¨

Super Precision 2¨

Avancerad Precision 2¨

Ursprunglig Precision 2¨

Svaga tvåöppningar

Svaga 2-öppningar (MS)

Svaga tvåöppningar (EFOS)

Svaga tvåöppningar, övriga

2NT som enda krav på svaga tvåöppningar

Ogust på svaga 2-öppningar

Speciella tvåöppningar

Natural Conventional 2§

Super Säffle 2 i färg

Sangkonventioner

Sangbudgivningen kan delas upp i två grupper. Den första behandlar konventioner som kan användas var för sig eller flera tillsammans i ett valfritt sangsystem. Nästa grupp är sådana som utgör »färdiga» sangsystem.

Observera dock att man inte kan ändra hur mycket som helst i ett känt sangkomplex utan att resultatet blir ett nytt sangsystem. Man kan deklarera »EFOS med avvikelser», men då bör huvudparten vara EFOS och inte avstegen.

Svar på 1NT

De mest kända svarskonventionerna är Staymans 2§ och överföringsbud. Högfärgsfrågan 2§ förekommer i olika skepnader och ingår i de flesta sangsystem. 1 England kallas konventionen ibland för »Marx 2 klöver», eftersom Marx — en av Acolsystemets grundare — presenterade idén ungefär samtidigt som Stayman.

Överföringsbuden är en uppfinning som svensken Olle Willner har stor del i. Redan 1953 redovisade Willner sina idéer i Bridgetidningen. 1 USA fick David Carter ungefär samtidigt liknande impulser vilket ledde till att Oswald Jacoby 1956 presenterade överföringsbuden i amerikansk version i Bridge World.

Staymans 2§

(Ewart Kempson, England; Samuel Stayman, George Rapee, USA; J H Marx, England)

Idén med 2§ som högfärgsfråga efter sangöppning lanserades på flera håll. Vem som egentligen var först är omöjligt att säga, men nämnda herrar var definitivt bland dem som populariserade konventionen, även om det huvudsakligen blivit Stayman som fått äran.

Staymans 2§ är en av de mest spelade konventionerna i bridge och återfinns i varierande skepnader i flertalet sangsystem. Även »upprepad» och »försenad» Stayman samt andra efterföljare baseras på samma grundidé, att med ett konventionellt bud fråga efter högfärgslängder.

Forcing Stayman 2¨

(David Carter, St. Louis) Termen »forcing» (krav) innebär här att svaret 2¨ som fråga efter högfärg samtidigt fastställer krav till utgång. (Roths 2¨, se nedan, är slaminvit) Öppnarens återbud:
1NT	2¨
2©/ª		Fyrkortsfärg (2© med båda högfärgerna).
2NT		Minimum utan högfärg.
3§/¨		Maximum med femkorts lågfärg.
3©		Maximum med 2344.
3ª		Maximum med 3244.
3NT		Maximum med 33(43).
Dubbel Stayman spelas oftast med svag sang, där öppnaren ej har femkorts högfärg. Efter öppnarens återbud fortsätter budgivningen naturligt.

Roths 2¨

(Alvin Roth, USA) Svaret 2¨ visar alltid ett visst slamintresse (annars bjuds 2§). 1NT-2§; 2¨-3©/ª är krav med femkorts högfärg enligt Roth, men invit i normal »dubbel Stayman». Se även Dubbel Stayman.

Cotter på 1NT

(Pat Cotter, England) Cotters 2§ tvingar öppnaren att svara 2¨. Därefter kan svararen lägga av med pass eller 2 i färg, eller kräva med bud på treläget.

I Sverige har Cotter-metoden genom Alvar Stenbergs utveckling kommit att bli populär efter öppningen 2NT, se detta.

Gladiator 2§

(Nya Zeeland) Gladiator utvecklades som en komplett sangmetod. Svaret 2§ kommenderar öppnaren att bjuda 2¨, varefter billigaste färgbud av svararen är avlägg, högre bud limiterade. Svaret 2¨ är Stayman och utgångskrav (forcing Stayman), högre bud är naturliga och krav.

Gladiators 2§ ingår (i modifierad form) i vissa systems sangmetoder: Romklöver, MIXED, Merkur, CAB för att nämna de mest kända.

Sundelins 2¨

(Populariserat av Per Olof Sundelin, Stockholm) Svaret 2¨ ingår i »Suddsang» (Sundelins sang). Metoden ingår också i det flertal sangsystem man laborerat med i systemen Carrot Club, Skalmar, m.fl. Sundelins 2¨ kommenderar öppnaren att bjuda 2©. Svarshanden vill ofta lägga av i en egen färg, men kan ha vissa andra handtyper. Svararens bud efter 1NT-2¨;2©:
pass			Avlägg i hjärter.
2ª			Avlägg i spader.
2NT			Relä till 3§
	3§	pass	Avlägg i klöver.
		3¨	Avlägg i ruter.
		3©/ª	Utgångsväljare med trekorts högfärg och minst (54) i lågfärgerna.
		3NT	Utgångsväljare med minst (55) i lågfärgerna.
3x			Slaminvit med enfärgshand.
3NT			Slaminvit med minst (55) i lågfärgerna.
I modernare varianter, bland annat i sangsystem med styrka 13—17, har man utvecklat Sundelins 2¨ ytterligare. Det kan där också bjudas med en invithand och fem hjärter. Det innebär att öppnaren skall svara 2ª stället för 2©, när han kan acceptera en hjärterinvit. I senare versioner, av både Carrol- och Skalmarsang, har budet 2¨ enligt Sundelin utgått och ersatts med överföringsvarianter.

Murrays 2¨

(Eric Murray, Toronto) Svaret 2¨ på 1NT ber öppnaren bjuda sin längsta högfärg. Svararen har i regel en svag hand med längd i bägge högfärgerna. Efter öppnarens 2©/ª kan svararen fortsätta med 2NT, som då visar en bra hand och inbjuder till visning av fyrkortsfärger på treläget så att 4-4-anpassning kan hittas i alla färger.

Augusts 2¨

(J August, USA) Som Murrays 2¨, men svararen kan också bjuda 2¨ med fyrkorts högfärg och längre lågfärg. Han återkommer då med lågfärgen om inte högfärgen passade. Med båda lågfärgerna bjudes 2§ följt av 3§.

NPU 2¨

(Non Plus Ultra) Svaret 2¨ är endera svagt med båda högfärgerna eller krav till utgång. Öppnaren visar längsta högfärg; med lika längd bjudes hjärter. Svararen återkommer nu med 2ª på fyrfärg eller med femfärg på treläget, även bjuden högfärg. Svararens 3NT visar utgångshand med andra högfärgen medan hopp till fyrläget är splinter med ett femstöd. Med övriga händer bjuder svararen 2NT, som visar en jämn hand, eventuellt med fyrstöd. Med den svaga handen måste Svararen passa på 2©/ª. Efter 1NT-2¨; 2©/ª-2NT återbjuder öppnaren enligt följande:
3§/¨	Lägsta fyrkorts lågfärg.
3©/ª	4333 e11er 4-4 i högfärgerna.
3ahö	Femkorts klöver.
3NT	Femkorts ruter.

Efter 3§/¨ bjudes färger nerifrån.

Flints 2¨

(Jeremy Flint, England) Denna konvention används för att ge svararen möjlighet att undvika tre sang med två typer av händer:

a) solid lågfärg

b) båda lågfärgerna

I båda fallen förutsätts att svarshanden är obalanserad och vill undersöka andra utgångskontrakt än 3 Sang. Flints 2¨ är krav till minst 3 Sang eller 4§/¨.

På 2¨ skall öppnaren visa fyrkorts högfärg (rimligen bara en bra högfärg). Därefter beskriver svararen typ a) ovan med:

3§ solid klöver eller solid ruter med klöverhåll.

3¨ solid ruter utan klöverhäll.

Fältet är fritt för öppnaren att visa håll under 3 Sang. När svarshanden är av typ b) bjuder han sin bästa högfärg på treläget:

1NT-2¨

bud-3©/ª

Öppnaren måste nu ha ett rejält håll i den objudna högfärgen för att bjuda 3NT. När öppnaren inte har, eller inte vill visa, högfärg på 2¨ bjuder han 2NT. Därefter gäller samma svarsvarianter.

Staymans 2¨

(5 Stayman, USA) Svaret 2¨ visar en obalanserad, lågfärgsbetonad hand och kräver till utgång.

Truscotts 2¨

(Alan Truscott, New York) Svaret 2¨ är krav till utgång och begär att öppnaren visar sin exakta fördelning alltmedan svararen endast bjuder reläbud.

Med 4333 återbjuder öppnaren 2NT och visar fyrkortsfärg på nästa relä. Med 4432 bjuder öppnaren 3¨ med båda lågfärgerna, med högfärg plus lågfärg bjudes färgerna i denna ordning och med båda högfärgerna bjudes 2© följt av 2NT.

I samtliga dessa fall kan svararen med ytterligare ett relä begära att få reda på dubbelton resp. trippelton. öppnaren bjuder då ett steg när hans dubbeltonfärg är lägre än trekortsfärgen och annars två steg.

Med 5332 och fem kort i klöver, hjärter eller spader bjuds först färgen och på nästa relä visas dubbelton med något av buden 3© (den lägsta), 3ª (den mittersta) eller 3NT. Med femkorts ruter bjudes 3©, 3ª eller 3NTang direkt på 2¨.

Svararen kan använda meningslösa bud under tre sang för att fråga om öppnaren har minimum (ett steg) eller maximum (två steg).

Baron 1NT-2NT

(Leo Baron, Rhodesia) Svaret 2NT används som krav, oftast med en stark jämn hand.

Öppnaren skall bjuda färger nerifrån tills eventuell 4-4-anpassning uppdagas.

Flera varianter av Barons sanghöjning är betydligt vanligare: Baron efter 2NT-öppning, där 3§ söker fyrkortsfärger nerifrån. Samma idé återfinns också i Lucksystemet, där 2NT efter inkliv på en sangöppning är kommando till öppnaren att bjuda färger nerifrån.

Överföringsbud

(Olle Willner, Stockholm; David Carter & Oswald Jacoby, USA) När de första överföringsbuden lanserades (53—54 i BT av Willner och samtidigt som »Texasbud» av Carter) var meningen att göra den starka handen till spelförare. I dag är överföringsbuden väldigt mycket mer.

Genom att visa sin färg med ett bud i färgen under, kan man hålla öppet för vidare budgivning och på så sätt nyansera mellan svaga och starkare händer med bara ett bud!

Ganska länge användes överföringsbuden bara av svararen till sangöppnaren. Oswald Jacoby utvecklade överföringsbuden efter sang enligt amerikansk modell (vilken är den vi också använder i Modern EFOS och Modem Standard med överföring) medan vår egen Bo Karlgren utarbetade EFOS-modellen med överföring till »hårda och mjuka» färger.

Numera används överföringsidén i många andra sammanhang. Färgen under singel (ex. Blue Clubs budgivning med 4441-händer), överföring av svarshanden efter 1©/ª (Monacosystemet, Minisplit), efter motståndarnas sangöppning (A:son och BTC-försvaret), Rubens försvarsbud, med flera.

Texas

(David Carter, USA; Olle Willner, Stockholm) Genom svaret 4¨ efter

öppningen 1/2NT ber svararen öppnaren bjuda 4©. Svaret 4© är på samma sätt »överföring» till 4ª.

På samma sätt kan andra bud användas som »Texasbud», visande färgen över den bjudna.

Sydafrikansk Texas

En variant är »Sydafrikansk Texas» där 4§ visar hjärter medan 4¨ visar spader. Sydafrikansk Texas används både som svar på sangöppning och som öppningsbud med solid högfärg.

Sydafrikansk Texas innebär att svarshanden till en sangöppning kan välja vilken hand som skall spela kontraktet. Dessutom finns ett ledigt reläbud, (4¨ på 4§, 4© på 4¨) som kan användas för att visa maximalt bra anpassning (som en slaminvit) eller, om man så vill, att handen saknar gafflar så att partnern trots allt bör spela.

EFOS överföring

(Bo Karlgren, Stockholm) Utvecklat i mitten på 50-talet som en del i EFOS-systemet. Svararens 2¨ är överföring till »mjuka» färger (hjärter eller klöver), 2© till »hårda» färger (spader eller ruter). Öppnarens normala reaktion på överföringsbudet är att bjuda reläbudet. Han kan avvika med maximal styrka och anpassning:
1NT	2¨
2©		Normalsvar.
2ª		Bra i både klöver och hjärter.
3§		Bra i hjärter, men inte i klöver.
Efter de avvikande svaren kan svararen ställa allt till rätta genom ny överföring på lämplig nivå. Efter 1NT-2© visar 2NT anpassning i båda färgema, 3¨ enbart i spader. Efter normalsvaret har svararen de här möjligheterna:
1NT	2¨
2©	pass	Svagt med hjärterhand.
	2ª	Kommando till 3§.
	2NT	Välj mellan 3 klöver och 3 Sang.
	3©	Invit till 4 hjärter.
	4§	Essfråga.
Motsvarande varianter efter buden 1NT-2©; 2ª (3§ överföring till 3¨). Efter dubbling eller inkliv på sangöppningen blir svaren 2¨ och 2© naturliga bud. Se även Modern EFOS överföring.

Modern EFOS överföring

(Nilsland) Sammanställning av svenska och amerikanska idéer. Överföringen 2¨/© garanterar minst fem kort i närmast högre färg. Svararen kan vara stark eller svag. Öppnaren bjuder reläbudet utom med maximal styrka och fyrkortsstöd, då högre bud är tänkbart. Svararens bud efter överföringen:
1NT	2¨
2©	Pass	Svag hand med hjärter.
	2NT	Invit med femkorts hjärter och jämn han.
	3NT	Utgångshand, dito.
	Ny färg	Naturligt rondkrav (minst 5-4).
	3©	Invit med sexkortsfärg.
	4©	Utgångshand, dito.
	Hopp i färg	Slaminvit med lång hjärter och singel i hoppfärgen.
Motsvarande gäller efter inledningen 1NT-2©; 2ª. Med 5-5 i högfärgerna finns följande möjlighet: 1NT-2©; 2ª-3© Utgångsnvit. 1NT-2¨; 2©.2ª + 3ª Slaminvit. Med 5-5 i högfärgerna och utgångsstyrka inleder svararen med 2§.

STG överföring

(Alvar Stenberg, Malmö) Idén med STG-överföringen är att svararen i stället för att fråga ut öppnaren hellre skall berätta vad han själv har. Överföringsbuden i STG visar minst fyra kort i färgen över den bjudna.
ª K D 5 4 © D 5 3 ¨ Kn 92 § E Kn 3			ª 10 6 © E Kn 9 8 ¨ K D 8 3 § D 5 4
Väst öppnar med 1NT (12-14, som STG-sangen anpassats för), och Öst bjuder 2¨. Efter Västs 2© bjuder Öst 3NT och Väst passar. Med normal Stayman bjuder Öst 2§ och får svaret 2ª. När han sedan avslutar med 3NT har båda högfärgerna »bjudits». 1 STG har inte Väst visat något mer än högst tre hjärter. Öppnarens bud efter STG-överföring:
1NT	2¨
2©		< fyra hjärter.
2ª		Fyra hjärter.
3§/¨		Fyra hjärter med alla honnörer i hjärter, lågfärgen och ess.
I STG-sangen tvingas man alltså ibland upp till treläget, även när svararen är svag, nämligen när sangöppnaren har äkta stöd i högfärgen. Efter överföringsinledningen kan svararen visa olika typer av händer.

Marionett-Stayman

(Puppet Stayman, Neil Silverman, New York) En modern metod med samma fördelar som STG-sangen. Dessutom hanterar Marionett-Stayman även femkorts högfärg i sangöppningen. På svaret 2§ skall öppnaren bjuda 2¨, såvida han inte har en femkortsfärg, som han bjuder naturligt. Fortsatt budgivning:
1NT	2§
2¨	2©	Fyrkorts spader.
	2ª	Fyrkorts hjärter.
	2NT	Invit med 4-4 i högfärgerna.
	3NT	Utgångsstyrka med 4-4 i högfärgerna.
	4NT	Slaminvit med 4-4 i högfärgerna.
Efter svararens återbud skall öppnaren i nästa rond bjuda ut sin hand.
1NT	2§
2¨	2ª	Fyrkorts hjärter.
2NT		Minimum utan hjärterstöd.
3©		Minimum med hjärterstöd.
3NT		Maximum utan hjärterstöd.
4©		Maximum med hjärterstöd.
Buden 3§/¨ kan användas som provbud med mellanstyrka och stöd. Jämfört med vanlig Stayman finns en del, till synes uppenbara, fördelar med Marionett-Stayman: a) Man kan stanna i 2 ruter. b) Lättare att hitta 5-3 i högfärg, när öppnaren har femkorts högfärg. c) Man kan stanna i 2 spader när öppnaren har minimum (12NT-2§; 2¨-2©; 2ª). d) Öppnarens hand avslöjas mindre. Buden 3 i färg efter 2§-2¨ kan användas efter eget huvud, t ex kortfärgen i 4441. Marionett-Stayman är lämplig att kombinera med överföringsbud enligt Modern EFOS (Jacoby).

EFOS 2ª

(Jan Wohlin, Stockholm) Med längd i båda lågfärgerna kan svararen i EFOS bjuda

2ª som en fråga till öppnaren om bästa lågfärg.

Efter öppnarens lågfärgsbud kan svararen passa eller bjuda 3NT som visar 5-5 i lågfärgerna och låter sanghanden välja mellan 3 sang och 5 i lågfärg.

Conot 2NT

(Robert Conot, Cal, USA) En liknande variant som är populär i USA är »Conot 2 Sang». Svaret 2 Sang på en sangöppning ber öppnaren bjuda sin bästa lågfärg (3 klöver med lika längd). Svararens alternativ blir sedan:
1NT	2NT
3§/¨	pass	Svag med båda lågfärgerna.
	3©/ª	Utgångsintresse med svaghet i högfärgen.
	3NT	Dito, men svag i båda högfärgerna.
	4lå	Inviterande.
	alå	Slaminvit i öppnarens lågfärg.
Med Conot 2NT måste man gå via Staymans 2§ (el. liknande) med en normal invithand i sang, även utan fyrkorts högfärg.

Modern EFOS 2ª

	(Nilsland) Svararen bjuder 2ª på sangöppningen med en av följande handtyper: a) avläggshand med en lågfärg b) avläggshand med lågfärgerna c) obalanserad utgångshand med lågfärgerna d) slamintresse med minst 5-5 i lågfärgerna På svararens 2ª bjuder öppnaren
	1NT			2ª
	2NT					ej längre klöver än ruter
	3§					längre klöver än ruter
	Budet 2NT visar således antingen lika längd eller längre ruter. Svararens återbud visar handtypen:
	1NT		2ª
	bud		pass				(på 3§)
			3§/¨				avläggshänder i lågfärgen
			3©/ª				Singelton samt minst fem kort i öppnarens lågfärg
			3NT				utgångshand eller en mild slaminvit
			4lå				utgångsinvit
			4alå				slaminvit i denna lågfärg
	Kommentarer: Svararen preciserar inte om han har en- eller tvåfärgad lågfärgshand med avläggstyp. Ingen nackdel, förstås. Svararens 3©/ª kan vara olika starkt. Har öppnaren dåligt högfärgshåll bjuder han:
	1NT	2ª
	bud	3©/ª
	4§/¨				fritt tempo, ej krav
	5§/¨				tilläggsvärden
	4hö				maximum (inget i högfärgen)
Svararens 3NT indikerar bara fyra kort i öppnarens lågfärg. Obs! Med öppnarens lågfärg menas den som öppnaren bjudit (med alå den andra). Givetvis behöver inte öppnaren ha mer än trekortsfärg. Med 2NT förutsätts öppnaren ha bjudit ruter.

Direkt högfärgsfråga 3¨

(Jan Wohlin, Stockholm) När man i sangsystemet tillåter femkorts högfärg på öppningshanden kan denna konvention användas.

När svararen inte är intresserad av fyrkorts högfärger, men är svag i den ena högfärgen är det ibland fel att bjuda 3NT. Med 3¨ kan svararen åtminstone kontrollera om öppnaren har fem kort i »rätt» högfärg, utan att lämna alltför mycket onödiga upplysningar om händerna i övrigt.

Nonforcing Stayman

(Stayman) Se Staymans 2§. I sangsystemet Dubbel Stayman används både 2§ och 2¨ som högfärgsfrågande bud, 2¨ med styrka för utgång annars 2§. Svararen återbjuder enligt denna modell:
1NT	2§
bud	2©/ª	mild invit
	3§/¨	mild invit
	3©/ª	starkare invit
Med Roths 2¨ är svararens återbud 3©/ª krav med femkortsfärg, eftersom 2¨ endast bjudes med intresse för slam.

Begränsad Stayman

(Nilsland) Svaret 2§ är begränsat till högst invitstyrka och bjudes även utan högfärg. På 2§ svarar sangöppnaren som på normal Stayman men får passa med klöverbetonad hand och minimum. Det direkta svaret 2NT är reläöverföring till 3§. Svararens bud visar sedan:
Pass	svag hand med lang klöver
3¨	invithand med 5-5 i högfärgerna
3©/ª	invithand med 6-4 i högfärgerna
3NT	slaminvit med 4-4 i lågfärgerna
4§/¨	slaminvit med 5-4 i lågfärgerna
Konventionen ingår i NPU och är då kombinerad med 2¨ som en starkare högfärgsfråga. Se även NPU 2¨.

Fortsatt sangbudgivning

I många sangsystem följer budgivningen ett naturligt mönster i andra och följande budronder.

I EFOS och Modern EFOS finns dock några konventioner som även kan användas i andra sangmetoder.

Upprepad högfärgsfråga

(Jan Wohlin, Stockholm) Om svararen vill ha ytterligare information om öppningshanden efter 2§ och svar, bjuder han i EFOS-systemet 3§ som upprepad högfärgsfråga. Svar på 3§:
1NT	2§
Bud	3§
3¨		ingen extralängd
3©		en extra hjärter
3ª		en extra spader
3NT		Ett extrakort i vardera högfärgen

I EFOS-systemets överföringsprinciper ingår också överföring efter svaret på 3§. Med en högfärg bjuden blir 4¨ överföring till objuden högfärg. Efter 3§ och svar kan svararen, om han vill veta mer om öppnarens fördelning, fortsätta med lågfärgsfrågan 4§. Se EFOS lågfärgsfråga 4§. Om man, som i EFOS-sang. låter öppnaren visa maximum utan högfärg med 3§ på högfärgsfrågan 2§, blir 3¨ i stället en fråga efter oredovisade högfärgslängder. Sådana förnekas med 3NT och bjudes annars nerifrån. Enligt moderna teorier är en nackdel med upprepad Stayman, att systemet ger motståndarna för många upplysningar. Se Reläbudet 3§.

Reläbudet 3§

(Nilsland) Ersätter »upprepad högfärgsfråga» i Modem EFOS. Efter svar på 2§ är svararens 3§ kommando till öppnaren att bjuda 3¨. Därefter visar svararen sin hand:
1NT	2§
Bud	3§
3¨	Pass	lång ruter plus fyrkorts högfärg som ej passade
	3©/ª	femkorts om objuden, trekortsstöd och svaghet i ahö om bjuden
	3NT	kvantitativ invit till 6 Sang
	4§/¨	Slaminvit med sexkortsfärg
När svararen har femkorts högfärg och går via 2§, har han antingen slamintresse eller 5-4 i högfärgerna. Också med utgångs- eller slamhand och 5-5 i högfärgerna blir inledningen 2§: Efter 1NT-2§; 2¨/©-3§; 3¨ bjuder svararen 3ª följt av 4© med utgångsstyrka, och 3© följt av 4ª som slaminvit. Reläbudet 3§ har, förutom det som nämnts här, fördelen att öppnaren (som ofta blir spelförare) inte berättar mer än nödvändigt om sin hand.

Poängfrågan 3§/¨

(Jannersten) Efter 2§ och svar kan i vissa sangsystem något lågfärgsbud på treläget avvaras. I Jannerstens utgåva av EFOS-sangen rekommenderades 3¨ som poängfråga.

Svaren var 3© = 16, 3ª = 17, 3NT = 18 och 4§ maximala 19 hp i den starka 16-19-sangen.

Det går givetvis lika bra att spela med 3§ som poängfråga.

Trumfstyrkefrågan 3¨

(Göran Aronsson, Örebro) En annan användning för 3¨ är att spela med »Trumfkvalitetsfrågan 3¨». Efter 2§ och svaret 2©/ª kan svararen med äkta, men svagt, trumfstöd bjuda 3¨. Öppnaren svarar:

3© högst en topphonnör, ej ess.

3ª esset eller två topphonnörer.

3NT femkortsfärg eller tre topphonnörer.

Svararen kan naturligtvis också använda trumfstyrkefrågan när han är slamintresserad men har dåligt trumfstöd.

Lågfärgsfrågan 3¨

(Nilsland) Som en del i Modern EFOS ingår lågfärgsfrågan 3¨ efter svar på 2§. Svararen kan då visserligen ej visa eller fråga efter femkorts högfärg, när han också vill lågfärgsfråga, men svararen har ej 5-4 i högfärg-lågfärg, eftersom han då bör inleda med överföring. Svar på lågfärgsfrågan 2¨:
1NT		2§
Bud		3¨
3©			minst fyra klöver
3ª			minst fyra ruter
3NT			4-4 eller ingen lågfärg
4§/¨			Maximum och 5-2 i lågfärgerna
Den exakta betydelsen av 3NT framgår av svaret på 2§. Hade öppnaren ingen högfärg, måste han ha minst en lågfärg. hade han fyrkorts högfärg kan han inte ha båda lågfärgerna. Efter svaret på lågfärgsfrågan har svararen följande möjligheter:
1NT	2§
Bud	3¨
Bud	3ª		stöd i klöver
	3NT		ej gemensam lågfärg, begränsad styrka
	4lå		fastställer trumfen (4§ starkare än 3ª)
	4alå		femkortsfärg
	4©/ª		kortfärg. fastställer öppnarens färg

Med lå menas den (de) lågfärg(er) som öppnaren visat fyra kort i. Med alå menas objuden (oredovisad) lågfärg. När svararen visar femkorts lågfärg genom att bjuda 4alå, bjuder öppnaren kontroll med anpassning (möjligen höjning med få kontroller) och 4NT som avslag (negativt eller inget stöd). Efter svararens negativa 3NT (efter svaret på 3¨) kan öppnaren gå vidare. Om han därvid bjuder om sin lågfärg visar han 5-3 i lågfärgerna.

Lågfärgsfrågan 4§

(Jan Wohlin, Stockholm) EFOS-systemets lågfärgsfråga, 4§. kommer till användning först i tredje ronden, efter svar på upprepad högfärgsfråga.
1NT	2§
bud	3§
bud	4§
Öppnaren skall nu redovisa sitt innehav i lågfärgerna enligt: 4¨ längre klöver än ruter. 4© längre ruter än klöver. 4ª lika långa lågfärger. 4NT dito, slamvarning. Ett nyinlägg 1972 innebar att öppnaren med sju eller nio lågfärgskort svarar enligt följande. Med sju lågfärgskort: 4¨ tre ruter och fyra klöver. 4© fyra ruter och tre klöver. 4ª två ruter och fem klöver. 4NT fem ruter och två klöver. Med nio lågfärgskort: 4¨ fyra ruter och fem klöver. 4© fem ruter och fyra klöver. 4ª tre ruter och sex klöver. 4NT sex ruter och tre klöver.

Modern EFOS singelvisning

(Nilsland) 1 ett modernt sangsystem är metoder för singelvisning närmast en självklarhet. Genom singelvisande bud underlättas bedömningen av möjligheterna till slam väsentligt.
1NT	2§
2©/ª	4§/¨	kortfärg, högfärgsstödstöd
	3ahö	högfärgsstöd, slaminvit utan singel

1NT	2§
2¨	3©/ª	utgångshand (minst), kortfärg och 4-4 eller mer i lågfärgerna
Denna hand visas med 3NT på öppnarens 2©/ª (svararens korta färg) och med 3§ följt av 3©/ª med trekortsstöd och kort ahö. Se också Reläbudet 3§.
1NT	2¨/©	(överföring)
2hö	hopp	Kortfärg med lång högfärg

1NT	2¨/©
2hö	3§/¨
Bud	4ny	Slaminvit med kortfärg
(ny står för bud i ny färg)

1NT	2ª
Bud	3©/ª	singelton, minst invit till 5 i lågfärg
	4©/ª	Renons, slaminvit

Dubbeltydigt 2¨-svar

(Nilsland) Denna konvention är en variation till Modern EFOS. Sekvensen:
1NT	2¨
2©	2ª
innebär en obalanserad utgångshand med lång lågfärg. Öppnaren återbjuder normalt sett 2NT, men kan bjuda: 3§/¨ dålig anpassning (xx) i färgen och dåliga slamkort 3©/ª bra anpassning i båda lågfärgerna, högst Dx (möjligen xxx) i högfärgen. Svararens tredje bud:
1NT	2¨
2©	2ª
2NT	3§	enfärgad klöver
	3¨	dito ruter, kort klöver
	3©/ª	dito ruter, kort högfärg
	3NT	solid lågfärg, ej håll i någon högfärg
	4X	renons i x, lång ruter

Efter 3§ bjuder öppnaren 3¨ varefter svararen på motsvarande sätt visar singel på treläget (3NT med singelruter) eller renons på fyrläget. Denna konvention medför att öppnaren ej får hoppa i hjärter på 2¨. Med absolut max och hjärteranpassning får öppnaren bjuda 2ª. På detta bud visar svararens 3§/¨ enfärgshanden i bjuden lågfärg och öppnaren kan reläa fram kortfärgen. Svararens 2NT och högre bud än 3¨ visar hjärterhand. Händer med femkorts hjärter och fyrkorts spader bjuds vanligen via 2§ i Modern EFOS. Med 5-5 och slaminvit kan man bjuda 2§ följt av reläbudet 3§ och sedan 3© plus 4ª som då är slaminvit men ej krav.

Störd sangbudgivning

Konventionsfloran växer. Framför allt täcks fler och fler konkurrenslägen upp av konventionella behandlingar.

Efter sangöppning och inkliv verkar det som om varje system med självaktning också har egna försvarsmetoder.

Sundelins slinkningar

(Per Olof Sundelin, Stockholm) Dessa publicerades i Svensk Bridge i mitten av 60-talet. Se även Lucksystemet nedan. Svararens överbud av inklivsfärgen visar femkorts högfärg:
1NT	(2§/¨)		3lå
3©					Minst tre hjärter
3ª					Minst tre spader, dubbelhjärter, inget håll
3NT					Dito, men med håll
Efter 3© visar svararen femkorts spader med 3NT med håll, 3ª utan. Överbud av högfärg visar fem kort i den andra högfärgen:
1NT	(2©)	3©
3ª				Dubbelspader utan håll
3NT				Dubbelspader med hjärterhåll
4ª				Minst trekorts spader
Överbud av spader visar femkorts hjärter med spaderhåll. Utan hall bjudes kravbudet 2NT följt av 3ª. Efter alla inkliv är svarshandens 2NT krav till visning av färger och håll nerifrån. Exempel:
1NT	(2¨)	2NT
3§
Öppnaren har fyra klöver. Nu kan svararen bjuda 3¨ med ruterhåll, vilket han förnekar om han bjuder sin lägsta fyrkorts högfärg.

Sundelins sprattlingar

(Beskrivet av Sundelin) När motståndarna dubblar 1NT bjuder man enligt »Sundelins sprattlingar» sa här:
2§	Naturligt, men om 2§ blir dubblat kan svararen bjuda:
	2¨	med ruter och spader
	RD	med ruter och hjärter

2¨	Naturligt, men en senare:
	RD	visar hjärter och spader

Wohlins metoder

(Jan Wohlin, Stockholm) När fienden stör sangbudgivningen med ett naturligt färginkliv föreslår Wohlin följande metoder: 1NT – (2§) - 2¨ är krav, antingen högfärgsfråga eller naturligt, om man bjuder 3¨ nästa gång:
1NT	(2X)	2NT	Relä till 3§.
		3§	Stayman
När öppnaren bjudit 3§ på 2NT kan svararen passa, eller föreslå en annan lång trumf under inklivsfärgen.. Högre bud än 3§ efter inkliv är naturliga kravbud. Efter konventionella inkliv, finns vanligen artificiella kravbud att ta till, och då är 2NT naturligt. Svararens dubblingar är i samtliga fall förslagsdubblingar, som ber öppnaren passa med normal defensivstyrka.

Lucksystemets metoder

(Alvar Stenberg, Malmö) Samma som Sundelins metoder (vilka torde ha sin grund i Lucksystemet, men populariserades genom en artikel av Peo i Svensk Bridge, Sept. 65). Ett nyinlägg är att man efter Svararens krävande 2NT numera måste bjuda fi-färgen utan håll.
1NT	(2©)	2NT
3¨		3ª
Öppnaren visar ruter och förnekar klöver. Svararen har såväl hjärterhåll som fyrkorts spader, eftersom han passerade 3©.

Lebensohl

(George Boehm, New York) Lebensohlbudet är egentligen 2NT efter ett färginkliv. Detta tvingar öppnaren att bjuda 3§ varefter svararen kan visa en lång färg med svag hand. Vår beskrivning följer den som gjorts av R. Andersen & CC Wei i »Perfect Your Notrump Bidding» 1978. Generellt gäller för svararens bud efter inkliv: a) dubbelt är straffdubbling. b) tvålägesbud är inte krav. c) trelägesbud är utgångskrav. d) 2NT tvingar öppnaren bjuda 3§ och därefter är bud i lägre färg än inklivsfärgen avlägg, högre färg inviterande.
1NT	(2X)	3X	Stayman utan håll
		3NT	Naturligt, men utan håll
När svararen har håll i inklivsfärgen är han tvungen att gå via 2NT, vare sig han vill till 3NT eller vill fråga efter objudna högfärger:
1NT	(2X)	2NT
3§		3X	Stayman med håll
		3NT	Naturligt med håll
Denna metod gör det lättare att undvika 3 sang utan håll i inklivsfärgen.

Negativa dubblingar

(Carrot Club, Modern EFOS) Carrot-systemet har med sin spännvidd på 13—17 hp behov av en negativ dubbling, som visar ca 8-11 hp. Öppnaren förväntas passa endast med längd i inklivsfärgen.

1 Modern EFOS rekommenderas straffdubblingar på zoninkliv, negativa övrigt. En negativ dubbling bör, om sangstyrkan är 15-17, visa minst 6 poäng.

Om man använder 2NT som krav efter inkliv. bortfaller denna konvention när svararen kan upplysningsdubbla (då 2NT blir naturlig invit). En negativ dubbling följt av ett bud i motståndarnas färg visar utgångsstyrka med jämn hand utan håll i fi-färgen. Direkta 3NT visar håll.

Carrots metoder

(Carrot Club) Carrot Clubs sangöppning visar 13-14 hp utan högfärg eller 15-17 hp. Efter inkliv av andra hand bjuder man enligt Carrot:
D	8/9-11 hp med balanserad eller semibalanserad hand eller balanserad utgångshand. Öppnaren bjuder:
	2NT	13-15 hp oavsett håll
	3NT	16-17 hp med håll men utan högfärg
	Överbud	16-17 hp utan håll eller med högfärg oavsett håll
2NT	Relä till 3§ (såvida ej inklivet var 2§, då 2NT blir utgångskrav och kommando till färgvisning) varefter lägre färg är signoff, högre krav (indikerar obalanserad hand till skillnad från D).
2X	Fritt tempo.
3X	Inviterande med eller utan hopp.
Överbud i fi-färgen söker trekorts högfärg. öppnaren bjuder 3© med trekorts hjärter, med dubbelhjärter och håll 3ª, utan håll 3 Sang. Över 3© visar svararens 3ª femkortsfärg med håll, medan sang visar femkortsfärg utan håll. Efter överbudet 3© bjuder öppnaren 3ª med dubbelton och håll, medan 3NT förnekar håll. (Med trestöd i spader passerar öppnaren förstås 3 Sang.) Överbudet 3ª visar femkorts hjärter utan spaderhåll och öppnaren väljer utgång. Efter konventionellt inkliv visar bud i »visad» färg 7-8 hp med korthet färgen. Ytterligare beskrivning av Carrots metoder i störd sangbudgivning finns i kompendium från 1981.

Modern EFOS metoder

Följande allmänna riktlinjer gäller efter ett inkliv i andra hand:

Svararens dubbling är straffdubbling på zoninkliv, negativ (upplysningsdubbling) med minst 6 hp annars. Efter inkliv på treläget visar dubbelt allmän styrka men avpassas oftare.

Svararens 2NT är invit när möjlighet finns till upplysningsdubbling, annars ett konventionellt krav, som i Lucksystemet.

Svararens överbud är krav och förnekar håll i inklivsfärgen. Överbud i spader visar fem hjärter.

Bud i ny färg på lägsta nivå är ej inviterande. Hoppande bud är krav och indikerar håll i inklivsfärgen.

Efter konventionellt inkliv är dubbling styrkevisande, överbud i »visad» färg krav utan håll och 2NT naturlig invit. På inkliv som visar båda högfärgerna visar 2NT dock båda lågfärgerna.

Styrkevisande pass

(Kristianstadsklöver) På sangöppningen (11-13) visat svararens pass i detta system minst 8 hp. Därigenom får öppnaren bjuda aktivt efter balansering i fjärde hand.

Öppnarens dubbling är SD efter styrkevisande pass från svararen.

Sangöppnarens dubblingar

Öppnarens dubblingar är SD om svararen bjudit något annat än pass. Om svararen enbart passat är dubbling på tvåläget UD med svag hand. Med stark sang är dubbling direkt efter färgbjudare SD medan dubbling efter två pass är UD.

Aktionsdubblingar

(Kenneth Lebensold, USA) Visar minst två kort i färgen som dubblas och en viss extra styrka eller vilja till fortsatt budgivning. Partnern till dubblaren skall stå med om han har goda defensiva värden.

Det är mindre vanligt att denna typ av dubbling används i sangbudgivning.

Öppnarens konventionella stödbud

Efter inkliv på svararens överföring kan öppnarens 2NT eller dubbling användas för att visa trumfstöd.

Nilslands slinkningar

(Nilsland) Används med svag sang. när motståndarna dubblar denna:
1NT	(D)	pass	Krav till RD
		RD	Svag hand med minst femkortsfärg. Öppnarens bjuder 2§ och svararen passar eller bjuder sin färg.
		2§	Klöver och ruter
		2¨	Ruter och hjärter
		2©/ª	Naturligt, halvpositivt
		2NT	Utgångskrav
		3X	Spärrbud
Efter svararens pass bjuder öppnaren egen femkorts lågfärg, eller RD:
1NT	(D)	pass
RD		pass	Vill spela 1 sang.
		2§	Klöver och en högfärg
		2¨	Ruter och spader
		2©	Hjärter och spader.
		2ª	5-6 klöver och fyra ruter
		2NT	5-6 ruter och fyra klöver
Efter dubbling i fjärde hand måste öppnaren redubbla (eller bjuda femkorts lågfärg) med dubbelton i spader. Därefter bjuds färger nerifrån av båda händerna. RD av svararen visar någon femkortsfärg.

(Nilsland) Innebär att ett direkt 2©/ª av svararen efter dubblingen visar en halvpositiv hand. Öppnaren far delta i vidare budgivning med bra anpassning till färgen.

Styrkedubblingar

Efter sangöppning och inkliv är det normala att man använder dubbling som straffdubbelt. I Carrot Club och vissa andra system är dubblingen i stället »negativ» och visar ingenting om inklivsfärgen utan endast en viss styrka.

Dubbeltydigt 2NT

(Steen Möller, Köpenhamn) Efter inkliv på tvåläget ber det konventionella svaret 2NT öppnaren att bjuda längsta lågfärg. Svararen kan ha en svag hand med längd i lågfärgerna, men han kan också vara starkare och hans bud får då efter öppnarens återbud 3§/¨ en annan betydelse än direkta bud:
1NT	(2ª)		2NT
3§/¨
Svararens bud visar nu:
3¨		Fyrkorts ahö, sexkorts ruter, fritt tempo
3©		Utgångskrav, ej spaderhåll, ej hjärter
3ª		Fyrkorts hjärter, ej spaderhåll (3ª direkt på inklivet visar hjärter samt spaderhåll).
3NT		Femkorts hjärter, ej spaderhåll.
4lå		Utgångsinvit.
4©/alå		Slaminvit.
Direkt över inklivet 2ª är 3© inviterande och 3NT naturligt med håll i spader. Efter 1NT-(2©) blir 2ª fritt tempo, 3ª inviterande och andra bud analoga med ovanstående med ombytta högfärger.

Stenbergs slinkningar

(Alvar Stenberg, Malmö) Metod att rädda sig när sangöppningen dubblats:

1NT-(D) -?

Svarshandens bud blir nu:

pass - bjudes även med stark hand.

RD - signal till slinkning.

2X - avlägg med 5-färg.

RD bjuds också med invithand och femkortsfärg.

Efter 1NT — (D) - RD - (pass):

Budgivning som i princip som Sundelins sprattlingar från öppnaren. Normalt 2§, men 2¨ med femfärg eller 2© med 4ä4 i högfärgerna, dubbelton klöver.

När 2§ dubblas kan svararen eller öppnaren som ej har fyra klöver ta bort med 2¨ (ruter + hjärter).

När fjärde hand bjuder

Metoder för denna speciella situation ingår ej i alla sangkomplex. När fjärde hand dubblar 2§ föreslas i Modern EFOS:
1NT		2§	(D)
pass				Inget klöverhåll.
Bud				Klöverhåll.
RD				Stark klöverfärg.
När öppnaren passar och förnekar håll, bjuder svararen:
2¨	Precis halvhåll i klöver, utgångshand,
RD	Upprepad Stayman, inget klöverhåll indikeras om det i senare budgivning visar sig att svararen har utgångsstyrka,
bud	Utgångskrav med klöverhåll (2©/ª lovar bara fyrfärg).
Samma läge i Carrot Club:
1NT		2§	(D)
Pass				Klöverhåll.
2¨				Inget klöverhåll.
2©/ª				15-17-sang utan håll.
RD				Stark klöverfärg.
Efter färginkliv på 2§ visar öppnarens 2NT 15-17 med håll men utan högfärg, och överbud 16-17 utan vare sig håll eller högfärg. När inkliv passas fram till svararen, är en dubbling optionell. När ett överföringsbud dubblas, visar 2©/ª lite bättre än minimum samt stöd. RD har samma innebörd, men överför spelföringen till svararen.

Konventioner på 2NT

Konventioner som kan användas efter en naturlig öppning med 2NT. Vanligtvis används samma metoder vid återbudet 2NT efter en konventionell inledning, ex. 2§-2¨; 2NT eller 1§-1¨; 2NT.

Det går utmärkt att kombinera flera av dessa konventioner till ett eget 2 Sang-komplex, eller att utveckla redan befintliga komplex.

Staymans 3§

(5 Stayman, USA) Enligt samma idé som efter öppningsbudet 1NT frågar 3§ efter öppningsbudet 2NT efter öppnarens eventuella högfärger. Svar på 3§:
3¨	Ingen högfärg.
3©	Minst fyra hjärter.
3ª	Minst fyra spader.
3NT	4-4 i högfärgerna.
En lika vanlig variant är att inte använda återbudet 3NT. Då bjudes 3© även med 4-4 i högfärgerna, varefter öppnaren tar bort ett eventuellt 3NT med 4ª. Staymans 3§ fastställer utgångskrav efter 2NT. Återkommer svararen efter 2>NT-3§-3¨ med 3©/ª visar han femkorts högfärg (troligen med fyra kort i den andra).

Barons 3§

(Leo Baron, Adam Meredith, Rhodesia rasp. England) Denna variant är typisk för Baronsystemet och spelas i många länder. Svaret 3§ är en signal till färgvisning nerifrån för både öppnaren och svararen.

Man visar växelvis färger under 3 Sang. Trumfstöd visas med höjning eller slaminviterande kontrollbud. Både 2NT-3§; 3ª och 2NT-3§; 3¨-3 indikerar klöver. (Den sista sekvensen kan också spelas som mild slaminvit i ruter.)

Ombud av tidigare bjuden färg kan visa fem kort.

Baron kombineras ofta med Flints 3 ruter eller med överföringsbud.

Cotter 3§

(Alvar Stenberg) Budmetod som ursprungligen användes i Lucksystemet, men populärt kallades Cotter då metoderna påminner om Cottersvaren på 1NT. Svaret 3§ tvingar öppnaren att bjuda 3¨. Svararens bud därefter:
Pass	avlägg med lång ruter
3©/ª	avlägg med lång högfärg
3NT	utgångshand med 5 spader och 4 hjärter
4X	slaminvit med långfärg
4NT	essfråga
En variation är att de direkta svaren 4§/¨ är slaminvit med långfärg.

Cotter 3¨

I Luck-Cotter kan 3¨ följt av objuden färg innebära att svararen visar ruter plus den bjudna färgen.

Flints 3¨

(J. Flint, England) Svaret 3¨ ber öppnaren att bjuda 3©. Därefter:
Pass	avlägg med lång hjärter
3ª	dito med spader
3NT	utgångshand och slamintresse med ruter
4§	dito med klöver
4¨	Som 3NT, men krav
Flints 3¨ kombineras vanligen med Staymans 3§. Vill man hellre spela med Barons 3§ kan betydelsen av 2NT-3¨; 3©-3NT ändras, så att 3NT visar 5-4 i högfärgerna, som i Cotter.

EFOS 3§

(Jan Wohlin) EFOS-metoden efter 2NT är relativt komplicerad. Svaret 3§ frågar i första hand efter femkorts högfärg hos öppnaren och förnekar samtidigt sådan på svarshanden. Svar på 3§:
3¨	ingen femkorts högfärg
3©/ª	femkortsfärg
3NT	2-2 i högfärgerna
Efter 2NT-3§; 3¨ gäller det att utreda huruvida 4-4-anpassning finns i någon av högfärgerna. Svararens bud efter 3¨:
3©	förnekar fyrkorts hjärter och frågar efter fyrkorts spader
3ª	visar fyrkorts hjärter
3NT	visar 4-4 i högfärgerna
4NT	som 3NT, men slaminvit
Efter 3©, som frågar efter fyrkorts spader, visar öppnaren fyra spader med 3ª, förnekar detsamma med 3NT. Observera att svararen inte behöver ha någon fyrkorts högfärg när han bjuder 2§; 3¨-3©. Om öppnaren nu visar spader med 3ª bjuder svararen 3NT utan spader (den s k tjänstevägen). EFOS-metoden kan utvecklas ytterligare genom att buden på fyrläget kan ges speciell betydelse efter undersökning av högfärgerna. Se också EFOS 3¨.

EFOS 3¨

(Jan Wohlin) Svaret 3¨ enligt EFOS innebär att svararen visar minst åtta högfärgskort fördelade 5-5, 5-4, 5-3 eller 4-5. Svar på 3¨:
3©	2-3, 3-4 eller 2-4 i högfärgerna.
3ª	2-3, 3-2, 4-4, 4-3 eller 4-2 i högfärgerna.
3NT	2-2 i högfärgerna.
4©	Femkortsfärg.
4ª	Femkortsfärg eller stark fyrkortsfärg.
Minnesregel: 3© bjudes bara med fler hjärter än spader. Fortsatta bud efter 3¨ och återbud:
2NT	3¨
bud	3ª	5-3 i högfärgerna
	3NT	5-4 på 3© men 4-5 på 3ª.
	4©	5-5 eller 4-5.
	4NT	Som 3NT men slaminvit.

Överföringsbud

Modern EFOS överföring på 2NT

(Mats Nilsland) Utveckling av överföringsbuden. Efter ¨/© bjuder öppnaren närmaste färg (ev. nästa bud med superanpassning och max.). Svararens bud därefter:
2NT	3¨
3©	pass	Svag hand med hjärter.
	3ª	Slaminvit med lång hjärter.
	3NT	Utgångsväljare med femkorts hjärter.
	4§/¨	Minst 5-4 (ofta 5-5) i hjärter-lågfärgen, utgångshand eller sIamintresse.
	4©	Slutbud.
	4NT	Som 3NT, men slaminvit.
	Hopp	Renons med lång hjärter.

2NT	3©
3ª	4©	Slaminvit med lång spader.
I övrigt som efter 3¨-3© fast med spader i stället för hjärter. Med 5-4 eller 5-5 i högfärgerna går man i Modern EFOS via 3§.

Modern EFOS 3ª på 2NT

(Mats Nilsland) Budet 3<